STARTSIDAN arrow ÅTGÄRDER arrow Åtgärder mot viltskador på gröda
Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda Utskrift

Skador på gröda orsakas framför allt av fåglar - tranor, grågäss och sädgäss, samt i mindre omfattning även av kanadagäss och sångsvanar.

Det är främst fåglarnas födosök som är orsaken till skadorna. De vanligaste skadorna är betning och nedtrampning av mogen och omogen säd, betning av vall samt upplockning av vår- och höstsått spannmål, potatis och morötter


Åtgärder för att förhindra skador kan därför vara nödvändiga från vår till höst, med varierande krav på insats.

En första skadeförebyggande åtgärd är att undersöka om det finns möjlighet att förebygga skador utan att aktivt behöva skrämma bort fåglarna.

Stubbåkrar efter korn är mycket attraktiva för tranor. Tranorna väljer att gå på kornstubben så länge den inte bearbetas. Genom att välja en tidig kornsort och vänta med att plöja stubbåkrarna så länge som möjligt ger man tranorna tillgång till stubb under längre perioder vilket håller dem borta från annan gröda. Om man måste skrämma fåglarna för att undvika skador får man störst effekt om man avsätter ett område man kan skrämma dem till, annars skrämmer man runt dem i landskapet och skadorna drabbar fler brukare. De avsatta områdena kan tex. vara strandängar eller trädor, det viktiga är att det är områden som fåglarna gillar att vara på för att de ska stanna där.

För att fånga upp mer tranor och gäss och styra dem i landskapet kan man även välja att utfordra på på särskilt utvalda åkrar (så kallade tran- eller gåsbetesåkrar), antingen genom utläggning av foder eller genom att odla attraktiva grödor. Korn är lämpligt när det gäller tranor medan vall och/eller ärtor är särskilt attraktivt för gäss. Vid Tåkern har man tex med stor framgång under många år lockat till sig både tranor och gäss under stor del av säsongen genom att odla korn/ärtor/korn.

Det finns alltid områden i landskapet som drar till sig mycket fåglar nästan oavsett gröda och för att lyckas bäst med tran/gåsåkern är det här man ska lägga dem. Frågan uppkommer ofta om man inte lockar till sig gäss och tranor genom att avsätta områden och gynna dem med foder. Den risken finns, men det spelar troligtvis inte så stor roll om man matar, förr eller senare blir de så många som området klarar ändå. Det är mer en fråga om var man ska mata, -på fälten eller på bestämda platser.


Tran-/gåsåker vid sjön Tåkern. Foto: Christer Elderud


Det som begränsar populationerna är inte födotillgång utan andra faktorer. När det gäller tranorna begränsas de av att de är beroende av grunda vatten. De vill ha vatten runt sitt bo vid häckning och de vill stå i grunt vatten på nattplats som skydd mot rovdjur. Tranan är en fredad art, vilket innebär att vi inte kan använda jakt som styrmedel.

När det gäller gäss är de mer anpassningsbara när det gäller val av häckningsplats och övernattningsplats. Det är därmed svårt att avgöra vilken effekt ökad födotillgång och passivitet vid födosök, vilket gåsåkrar innebär har. Man har också möjlighet att ta till jakt som skrämselmetod och styrmedel. Gåsbetesåkrar ska därför främst ses som en kortsiktig lösning och användas under perioder med stor risk för skada.

Användandet av betesåkrar bör kombineras med skrämsel och jakt på jaktbara arter på omgivande fält där man inte vill ha fåglarna. Det finns flera typer av mer eller mindre beprövade skrämselåtgärder på marknaden. Ett urval av dessa presenteras nedan. Viltskadecenter har testat och utvärderat gasolkanoner, flaggor och stängsel. Effekten av övriga skrämselåtgärder kan Viltskadecenter inte uttala sig om, eftersom de inte har utvärderats vetenskapligt. Om du vill veta mer om du olika åtgärderna är du välkommen att kontakta en skrämselkonsulent.

Generellt kan man säga att det som avskräcker gäss och tranor att landa på ett fält är förändringar i landskapet som gör dem osäkra. Ofta ger skrämselmetoderna endast effekt i några dagar (upp till en vecka), man får sedan flytta om eller byta ut skrämseln mot något annat. Det är därför också viktigt att ta bort skrämselutrustning efter skörd för att inte skapa onödig tillvänjning till skrämselutrustningen då fåglarna söker föda på stubbåkrarna.

Gäss är läraktiga och flera skrämselkonsulenter vittnar om att gässen t.ex. känner igen deras bilar. Denna inlärningsförmåga är viktig att tänka på och använda vid skrämselarbetet och det är endast uppfinningsrikedomen som sätter gränser.

   
 

Skyddsjakt
Om det inte finns någon annan lämplig lösning för att skydda tamdjur
eller gröda mot viltskador kan skyddsjakt på fredat vilt tillåtas.
Läs mer: Skyddsjakt

   

 

Utvärderade åtgärder
Gasolkanoner
Flaggor
Stängsel

Övriga åtgärder

Halvkroppsfigurer och käppar
Flygande drakar
Spegelreflexpyramid
Vindsnurror
Ballonger
Fågelattrapper
Hulken
Högfrekvens- och ultraljud
Reflekterande remsor
Nyårsraketer
Skyddsjakt


Gasolkanoner

Kanonerna (Purivox Tripel karusell, Nordanvik) har med framgång prövats mot tranor på potatisåkrar. De har också använts i sädesfält i stor utsträckning.

Skrämseleffekten av en gasolkanon täcker ca 5-6 ha. Gasolkanonen kan programmeras efter önskat intervall. Kanonen avlossar 2x3 skott per omgång. Den bör smälla minst tre omgångar per dag.

Under Viltskadecenters försök med gasolkanoner vid Kvismaren i Örebro län minskade antalet tranor på potatisfälten med 84% efter uppsättningen av gasolkanoner, jämfört med antalet tranor månaden före. På kontrollåkrarna i studien ökade antalet fåglar med 106% under sammatidsperiod. Nordanviks gasolkanoner är testade under flera år, även vid sämre väderlek.


Foto: Ragnar Edberg

Det finns tre varianter av kanoner; en hög som lämpar sig bäst för fruktträdgårdar, en där kanonen efter avlossat skott snurrar kring sin egen axel och en där kanonen alltid är riktad åt samma håll. För att skrämma tranor och gäss rekommenderas den som snurrar (Tripel karusell).

Mer information: www.nordanvik.se. Postorderfirmor med lantbruksprodukter kan också sälja gasolkanoner, men de är inte lika programmerbara som Nordanviks.

 


Flaggor

Flaggor kan fungera om de används i hög täthet. ”Flaggan” består av en gul 125 liters plastsäck (114x74 cm) som monterats på en träkäpp. Käppen ska sticka upp 80-90 cm ovan jord. Antalet bör vara minst 3-6 flaggor per ha. Flaggorna har ingen långsiktig effekt, men kan verka som en effektiv första ”akutåtgärd”.

 

 


Stängsel

Vid sjön Tåkern i Östergötlands län har Viltskadecenter utvärderat effekten av stängsel för att förhindra grågäss från att lämna strandängarna och beta på intilliggande åkermark. Stängslen i försöket var 90 cm höga med en maskstorlek på 5x5 cm.

Stängslen hindrar under våren gäss och gässlingar att gå upp på åkrarna och beta, förutsatt att det är ordentligt förankrat i marken och tillräckligt långt för att fåglarna inte ska gå runt. Det är också viktigt att stängslet sluter tätt mot marken. Små kryphål, t ex vid diken eller skarvar, upptäcks lätt och utnyttjas gärna av både vuxna gäss och gässlingar. Likaså kan en grövre maskstorlek på nätet medföra att gässlingarna kryper igenom. Under Viltskadecenters försök vid Tåkern konstaterades att gässlingarna rörde sig upp till 40 meter från de vuxna gässen.


Foto: Mikael Hake

Vid Tåkern har man numera stor erfarenhet uppsättning av gåsstaket. Man använder sig av ett nät som är galvaniserat och inplastat med grön plast. Det är 80 cm högt och har en maskstorlek på 5x10 cm. Genom att nätet är grönt smälter det väl in i landskapet. Stolparna är 4-5 cm grova och genom att nätet är styvt räcker det med att sätta stolpar med 5-6 meters mellanrum. Det är mycket viktigt att nätet sluter tät mot marken. Vid håligheter kan man klippa till bitar och sy fast vid nätet.

För att hålla gässlingarna ute räcker det med ett enklare plastnät, men man riskerar då att rådjur eller andra hjortdjur fejar sina horn i nätet och fastnar, en sådan åtgärd kan därför inte rekommenderas där det kan finnas risk för detta.

För ytterliggare information kontakta Kenneth Strand på 070-603 00 38, eller Viltskadecenter.

Exempel på återförsäljare av gåsstängsel:
Halsängs Stängsel AB i Falköping. Tel: 0515-460 40.
www.halsang.com
Stängselfabriken i Vinslöv. Tel: 044-801 51.
Trans-Naval AB i Nävlinge. Tel: 044-82200.
www.transnaval.se

 


Halvkroppsfigurer och käppar

Masonitgubbar
Vid framför allt Tåkern i Östergötland har man under de senaste åren med mycket god framgång använt sig av masonitfigurer, av typen arméns helfigurer, för att skrämma bort tranor, gäss och sångsvanar från skadekänsliga fält. Figurerna har bäst effekt om de sätts upp direkt efter att man har skrämt fåglarna med någon annan metod, till exempel nyårsraketer.

I Östergötland tillverkas masonitfigurerna av länsstyrelsens personal. För detaljer angående mått, material och tillverkning – kontakta länsstyrelsen Östergötland (Karl-Martin Axelsson 013-196075).

 

Playwoodfigurer
Vid Kvismaren använder man sig av en typ av halvkroppsfigurer i playwood med fladdrande plastband.

Vitmålade figurer har visat sig ha bättre skrämseleffekt än träfärgade. Andra färger har ej provats.

För detaljer angående mått, material och tillverkning – kontakta Skrämselkonsulent Pär Nilsson 070-603 20 13 (Örebro län).



Käppar med avspärrningsband
Vid Kvismaren använder man också käppar med fladdrande plastband. De sätts ut på känsliga fält med cirka 30 meters avstånd mellan varje käpp, helst innan fåglarna har börjat göra skada. För att hindra fåglar från att gå från stubbåker eller annat område de får vara på, in i oskördad gröda sätter man även upp dessa käppar längs med kanten av fältet som avskräckande avgränsning.

Avspärrningsband finns att köpa i välsorterad bygghandel.

 

 


Flygande drakar

"The vigilant helikite" är en heliumfylld drake som kan hålla sig flygande ovanför odlingsfält och andra områden man vill skydda utan att draken behöver någon större skötsel eller tillsyn.

I England är den mycket populär och rekommenderas av RSPB (Royal Society of Bird Protection). Draken används även i Sverige, bland annat över jordgubbsodlingar, samt över åkerfält med betande gäss och tranor.

Drakarna säljs av Allsopp Helikites i Hampshire: www.birdcontrol.net

 

 


Spegelreflexpyramid

Den "fridfulla pyramidformade fågelskrämman" ("The peaceful pyramide birdscarer") har på odlingsfält, ensam eller som komplement till en gasolkanon, visat sig ha en utomordentlig och långvarig skrämseleffekt.

Den roterande, trekantiga, spegelpyramiden är 12 cm hög. Under spegelanordningen döljs motorn som drivs av ett 12 V bilbatteri. Batteriet hålls skyddat mot väta av en uppochnedvänd plasttunna.

Speglarnas vinkling kastar reflexer snett uppåt och skrämmer därmed de fåglar som flyger in mot ett fält.


Foto: Ragnar Edberg



Foto: Ragnar Edberg


Pyramiderna används också på andra ställen, till exempel vid flygplatser, i större byggnader som flyghangarer, lagerlokaler, på oljeplattformar, transformatoranläggningar, hamnar och marinor.

Spegelreflexpyramiden säljs av Peaceful Pyramid Birdscarers.

 

 


Vindsnurror

Vindsnurran används för att skrämma bort fåglar från till exempel potatisfält och liggsäd. Den har modifierats från en reklamanordning, en så kallad trottoarpratare, som ofta används utanför kiosker, bensinstationer etc. Anordningen är ca 1 meter hög och anbringas med ett spetsförsett spjut som trampas ned i marken. Snurran är kullagrad i markfästet.

På övre bilden har den försetts med "självlysande" folie - röd på ena sidan och gul på den andra. På ett öppet fält är snurran väl synlig på flera kilometers avstånd.

Beläggning på snurran kan även göras reflekterande och förses
med en rovfågelssilhuett.


Foto: Ragnar Edberg


Foto: Mikael Hake

Det är också vanligt att den förses med en reflekterande metallbåge som sätts fast på toppen av snurran (se bild).

Reklamsnurror kan köpas hos Reklam som Syns AB i Enköping, tel: 0171-44 26 88.

 


Ballonger

På den amerikanska marknaden finns det en del olika typer av ballonger som kan hängas upp och användas på till exempel parkeringsplatser, flygplatser, broar och viadukter, trädgårdar, marinor och hamnar, fruktodlingar och odlingsfält.

"Evil Eye"- eller "Scare Eye"-ballonger

Dessa ballonger med
påmålade ögon är 40 cm (Evil Eye) eller 60 cm (Scare Eye) höga och finns i tre grundfärger: gul, svart eller vit.

Ballongerna säljs bland annat av Bird Barrier, Reed Joseph
R
eed Joseph International Company och Network Bird Management.

"Terror Eyes" ballong

Terror Eyes är en 60 cm hög ballong eller boll med ögon runt om som mekaniskt förflyttar sig och skrämmer fåglarna. Fåglarna känner liksom att ögonen följer med dem. Ballongen pumpas upp och hängs över det område som man vill skydda.

Terror Eyes säljs bland annat av Bird X
(
www.bird-x.com) och Bird Guard (www.birdguard.com).

Svenska återförsäljare:
Secronic
Ronny Carlsson:070-681 41 46
Motaväck
Gunnar Berg: 0220-71 61 00


 


Fågelattrapper

Att använda fågelattrapper för att skrämma fåglar kan vara effektivt. Småfåglar, duvor, trutar och kråkfåglar blir skrämda när de ser en siluett av en rovfågel. Speciellt om de uppfattar en rörelse i siluetten. Även sittande ugglor kan störa fåglar men kan också många gånger ha motsatt effekt, det vill säga att kråkor och skator dras till dem och mobbar "attrappen" i tron att det ska kunna jaga bort fågeln från omgivningen.

Ugglor
I de flesta jaktbutiker finns det uvbulvaner att köpa. De är i regel gjorda av plast, och några modeller har vingar som kan röras genom att man drar i ett snöre. Uvbulvanerna används ofta för att locka kråkor till att komma fram och attackera uven. Vill du inte ha fler kråkor, så är dock bulvanen ingen bra metod. Däremot kan det fungera bättre mot andra fåglar.

Uvbulvaner används bland annat på fritidsbåtar i marinor och hamnar för att hålla bort måsfåglar. Effektiviteten är dock osäker. Priset på en uvbulvan ligger på ca 500 kr, exklusive frakt.

I Nordamerika finns Prowler Owl, en uvliknande
attrapp som härmar en flygande uggla.


Prowler Owl

Rovfåglar

Siluetter av flygande rovfåglar är avskräckande, speciellt om de liknar någon större rovfågel som svävar på hög höjd redo för attack. I Nordamerika saluförs två rovfågelsdrakar, den ena föreställande en fiskgjuse och den andra föreställande en vithövdad havsörn.

Drakarna är tredimensionella och flyger hotfullt från en

stolpe. Vingarna rör sig i ”flykten”. Materialet i draken är vattentätt och vindtåligt. Fyrfärgstryck som motstår solljusblekning.

 


Hulken

Hulken är en uppblåsbar fågelskrämma, som samtidigt som den blåses upp ger ifrån sig ljud- och/eller ljussignaler. Anordningen består av en docka som blåses upp av en bilfläkt. Strömkällan är ett vanligt 12 V bilbatteri.

Hulken ligger hopvikt i en plastback och ställs ut på det fält som man vill skydda. Ett tidsrelä gör att Hulken kan blåsas upp inom ett visst tidsintervall mellan 1 till 30 minuter och även under olika tider på dygnet. Ett fulladdat batteri kan driva Hulken i 1-2 veckor beroende på inställningen.


Foto: Ragnar Edberg

Hulken säljs av Backgården i Raus, Helsingborg. Tel: 042-26 02 89.

 


Högfrekvens- och ultraljud

Viltskadecenter har gjort en litteraturundersökning av skrämseleffekten hos apparater som alstrar högfrekventa ljud eller ultraljud, för att utvärdera om det är en metod somm skulle kunna minska skadeproblematiken med tranor och gäss. Vi har dock kommit fram till att det inte är en verksam metod eftersom ljuden ligger utanför dessa arters hörselområden.

Det är viktigt att betänka inom vilket frekvensfönster som ljud uppfattas av djur när vi vill använda ljuden för att skrämmas. Frekvensen av ljud mäts i Hertz (Hz) och styrkan (volymen) mäts i decibel (dB). Människor kan höra ljud i frekvensintervallet 20-20 000 Hz. Ultraljud är ljud över dessa frekvenser (> 20 000 Hz) med andra ord frekvenser som vi inte hör. Fåglar hör och reagerar enligt vetenskapliga studier vanligtvis på frekvenser mellan 1000 pch 3 000 Hz. Det varierar förstås lite mellan olika arter och typer av fåglar, exempelvis ugglor som använder hörsel för att jaga eller sjungande fåglar som använder rösten för att till exempel imponera på artfränder. Men fåglar hör generellt inte frekvenser över 10 000 Hz. Det betyder att ultraljudsanläggningar generellt fungerar dåligt som skrämselåtgärd för fåglar.

Ultraljudsanläggningarnas dåliga skrämseleffekt på fåglar har också visats i en rad olika studier, där man testat effekten på flera typer fågelfamiljer (duvor, skarvar, måsfåglar, finkar, nötväckor, mesfåglar och kråkfåglar). Däremot kan vissa däggdjur, till exempel hundar, råttor och fladdermöss, höra frekvenser som ligger över vår hörbarhet.

Reflekterande remsor

På den amerikanska och brittiska marknaden finns det några speciellt framtagna band (remsor) eller tejper som används för att skrämma fåglar. Principen för dessa är att de reflekterar ljuset i olika färger och samtidigt ger ifrån sig ett ljud i vinden. Remsorna hängs upp i det område du vill skydda till exempel bärbuskar, odlingsfält (t.ex. jordgubbsodlingar), inflygningsområden till uteterrasser, altaner och lagerbyggnader. På öppna ytor kan man hänga upp remsor på 2-3 m. De kan också hängas upp spirallikt i fruktträd eller från stolpar och linor.

Svensk återförsäljare:Motaväck
Gunnar Berg: 0220-71 61 00

Irri-Tape

Irri-Tape rör sig i vinden och reflekterar solljuset så att banden konstant ändrar färg. Fåglarna blir rädda för ljuset. Bandet ger också ifrån sig ett metalliskt ljud som skrämmer fåglarna. Remsorna säljs bland annat av Bird X , Bird Guard och All Natures Safeway.

Svensk återförsäljare:
Secronic
Ronny Carlsson:070-681 41 46



Flash Tape

Samma princip som Irri-tape. Säljs i rullar om ca 9 m. Reflekterar ljuset i många olika färger samtidigt som det ger ifrån sig ett ljud. Tejpen säljs av Bird Barrier.

 


Nyårsraketer

Under senare år har man på flera olika platser i landet, till exempel vid Kvismaren och Tåkern, använt sig av vanliga nyårsraketer för att skrämma bort framför allt tranor och gäss från åkrar där man odlar gröda som löper risk för att skadas av fåglarna.

Den bästa effekten får man om man använder en raket som exploderar rakt över fåglarna och som blixtrar, smäller och knattrar så mycket som möjligt.

Nyårsraketer kan köpas i till exempel järnaffärer och i ”vanliga” affärer i samband med påsk- och nyårshelgerna, och det kan då vara klokt att köpa på sig ett litet lager som kan användas även vid andra tider under året. Man kan även kontakta tillverkare av pyrotekniska pjäser.


Foto: Mikael Hake

 

 

 

 

 

 

 

 



Skyddsjakt

Erfarenheter av skyddsjakt och jakt har på många håll visat sig ha god skrämseleffekt och effekt på skadefrekvens, men få vetenskapliga studier finns tillgängliga där man har utvärderat jaktens effekt. På flera håll vittnar man om att skrämseleffekten av jakten varar längst om man utför den flera dagar i streck. En effekt som man främst önskar med skyddsjakt är att effektiviteten av övriga skrämselåtgärder ska öka.

Till följd av ökande populationer av grågås och kanadagås har den allmänna jakttiden för dessa arter på senare tid (juli 2009) utökats liksom skyddsjakt på grågås. En ny bestämmelse har dessutom införts för skyddsjakt på vitkindad gås. På Jägareförbundets webbplats kan du se vad som gäller för din region.

I de fall man utfört skrämsel på sina fält utan framgång och skadan uppkommer utanför allmän jakttid (eller arten är fredad) har man möjlighet att söka skyddsjakt. Skyddsjakt ska ses som en sista utväg och ska föregås av andra skadeförebyggande metoder.

Länstyrelsen ansvarar för skyddsjaktsärenden och till dem kan du vända dig för att få reda på vad som gäller hos dig.

För att få större skrämseleffekt av jakten är det bra om man kan få fåglarna att förknippa ett föremål som används vid jakten med fara. Man har med framgång jagat grågäss från kamouflagenät vid Tåkern och sedan haft skrämseleffekt av att bara sätta ut kamouflagenätet på fälten.


Kamouflagenät. Foto: Mikael Hake