Åtgärder som kan vidtas av hundägare

Avspårning innan jakt
Andra observationer av vargaktivitet
Jakt i revir med färre vargar
Träning för att göra hunden ointresserad av vargspår
Användning av hundpejl
Användning av hundgård
Användning av pingla på hunden
Användning av skyddsväst på hunden
Hundrastning under uppsikt

Vargtelefon (sändarförsedda vargar)

Sändarförsedda vargars position rapporteras i form av den milruta där vargarnas position senast fastställdes. På så vis kan man undvika att släppa jakthundar i det område där vargen befinner sig. Metodens svagheter är att vargarna rör sig ungefär 2 mil per dygn och alltså kan befinna sig utanför den rapporterade milrutan bara någon timme senare. I de flesta revir med sändarvargar är heller inte alla vargar sändarförsedda.

Viltskadecenters bedömning

De utvärderingar som har gjorts har hittills inte kunnat påvisa att vargtelefonen har någon effekt på antalet vargangripna hundar. Detta kan dock bero på att vargtelefonen inte används eller att antalet jaktdagar med hund ökat drastiskt efter dess införande. Åtgärden har dock sannolikt låg effektivitet när det gäller att reducera antalet vargangripna hundar. Vargtelefonen är dock mycket uppskattad i de revir där den finns/funnits, varför åtgärden kan ha en konfliktdämpande effekt. I områden där vargforskningsprojektet har märkta vargar i forskningssyfte bör bidrag ges för att upprätta vargtelefon. Inga bidrag bör utgå för att särskilt märka vargar och upprätta vargtelefon i områden där det inte redan finns sändarförsedda vargar för andra ändamål.

Vargtelefon (grupp av vargar)

Vargarnas ungefärliga position rapporteras i form av den milruta där vargarna har sin rendez-vous plats. Åtgärden fungerar således bara för familjegrupper med årsvalpar. Ofta känner boende i området till ungefär var rendez-vous platsen finns på grund av yl, mycket spillning, spår eller direkta observationer av varg. För att samla in dessa uppgifter bildas en ”varggrupp” i respektive vargrevir. I denna grupp ingår en representant från länsstyrelsens fältpersonal, samt en representant från var och en av de jaktvårdskretsar som berörs av vargreviret och företrädare för andra eventuella intresseorganisationer i området som till exempel tamdjursägare, medlemmar i Rovdjursföreningen med flera.

Viltskadecenters bedömning

Åtgärden har ungefär samma nackdelar som vargtelefonen med sändarförsedda vargar, men har andra fördelar som ökad kommunikation mellan myndigheter och boende i området. Åtgärden fungerar bäst under den första halvan av hösten, sedan börjar vargarna successivt att röra sig mer över sitt revir. Bidrag bör utgå för att upprätta vargtelefoner som för vidare informationen till de enskilda jägarna.

Områdesriktad jakt / zonering

Bygger på att ett visst område eller en viss region drabbas hårdare eller förutspås bli hårdare drabbat vid förekomst av rovdjur än andra områden skulle ha blivit. Av den orsaken kan rovdjursstammarna i sådana områden hållas vid lägre tätheter (Clarkson 1995, Noss 1996). Ett svenskt exempel på zonering är riksdagens beslut att inte tillåta fast förekomst av varg inom renskötselns året-runt marker.

Viltskadecenters bedömning

Åtgärden är effektiv om syftet endast är att på ett nationellt plan minska antalet vargangrepp. Då är det rationellt att t ex avlägsna alla vargar som etablerar sig i de områden där det jagas mest frekvent med hund. Det finns dock risk för att områdesriktad jakt/zonering leder till missnöje och minskad acceptans för varg i de områden som måste ha varg, och på grund av zoneringen sannolikt måste ha fler vargrevir än de skulle ha behövt om vargreviren varit mer jämnt fördelade över en större del av landet.

Begränsning av antalet rovdjur

I situationer där enstaka individer inte står för en oproportionerligt stor andel av angreppen, exempelvis när det gäller skador på hundar, är det effektivt att minska det totala antalet rovdjursindivider. Exempelvis skulle en halvering av antalet vargar sannolikt resultera i att antalet vargangrepp på hundar nära nog halverades.

Viltskadecenters bedömning

Viltskadecenter har ingen uppfattning om vilket antal rovdjur som bör finnas av respektive art. Det är dock viktigt att poängtera att när det gäller angrepp av lodjur och varg på hundar så kommer nivån på förvaltningsmålet att påverka antalet angrepp i större utsträckning än när det gäller till exempel lodjursangrepp på får.

Individriktad jakt

Bygger på att enstaka individer orsakar oproportionerligt mycket skada och att en genomsnittlig individ av samma art kan ersätta en avlivad individ utan att förväntas orsaka lika mycket skada. Åtgärden är mycket effektiv vid de tillfällen det verkligen finns enstaka problemindivider.

Viltskadecenters bedömning

I de fall det går att dokumentera att en eller flera vargar är mer benägna än genomsnittsvargen att angripa hundar så har åtgärden förutsättningar att vara effektiv. Detta är i praktiken mycket svårt eftersom antalet vargangripna hundar i ett område beror av flera olika faktorer där vargen/vargarnas benägenhet att angripa hundar bara är en. Nackdelarna med att använda problemindividskonceptet är att flertalet vargindivider som skjuts med stöd av kriterierna sannolikt inte kommer att vara mer benägna att angripa hundar än genomsnittsvargen. ”Problemvargar” kommer framförallt att skjutas därför att de finns i områden med många jaktdagar med hund eller därför att de lever i familjegrupper med många individer. Fördelarna är ett system med tydliga kriterier för vad som är en problemindivid, vilket ger snabbare beslut från myndigheter och ökad förutsägbarhet för enskilda människor och i förlängningen är en ökad acceptans för rovdjursförvaltningen rimlig. Viltskadecenters bedömning är att fördelarna i form av en ökad acceptans för förvaltningen överväger nackdelarna.

Avspårning innan jakt

Innan jakten spåras vägar som omsluter jaktområdet (såten) av med till exempel bil eller skoter. Om inspår men inga utspår hittas så släpps inte hunden i den såten den dagen. Åtgärdens effektivitet beror till stor del på snöförhållandena i området och hur stor ansträngning som läggs ned på spårningen. Ju nyare snö desto lättare är det att upptäcka eventuella spår som korsar vägen, men på samma gång finns risken för att man inte upptäcker vargar som gått in i såten innan snöfallet och finns kvar. På gammal snö kan det vara svårt att reda ut hur många vargar som gått in respektive ut ur såten.

Viltskadecenters bedömning

Kan vara en mycket effektiv åtgärd om avspårningen görs noggrant, särskilt om den kompletteras med en varggrupp (se ovan) där såväl allmänhetens som länsstyrelsens observationer kan göras tillgängliga för flera.

Andra observationer av vargaktivitet

I närheten av områden med mycket vargaktivitet, exempelvis inom en radie av några kilometer från ett vargslaget byte eller avfallsplatser som regelmässigt besöks av vargar, bör hund inte släppas. Under de dagar/veckor då varg/vargar nyttjar födoresursen är risken för att hund och varg skall mötas högre i närheten av kadavret än på andra håll i reviret. Platser med till exempel vargslagna kadaver bör därför också rapporteras vidare till andra som jagar med hund i området.

Viltskadecenters bedömning

Kan vara mycket effektivt, i synnerhet om uppgifterna snabbt rapporteras vidare.

Jakt i revir med färre vargar

Det finns ett samband mellan antal vargar i reviret och risken för angrepp, det vill säga ju fler vargar det finns i reviret desto större är risken för att en hund ska bli angripen av varg.

Viltskadecenters bedömning

Många jägare med jakthund har inte möjlighet att välja om de ska släppa hunden i ett vargrevir eller i ett område utan känd vargförekomst. En del har dock möjlighet att välja i vilket vargrevir de ska släppa hunden. I dessa fall innebär det en halvering av risken för vargangrepp på hunden om man släpper hunden i ett revir med ett revirmarkerande par istället för ett revir med en familjegrupp av varg.

Träning för att göra hunden ointresserad av vargspår

Varje år angrips minst 2-3 hundar sedan de själva aktivt har sökt upp varg. Om hunden görs ointresserad av att följa vargspår och helst undvika dem kan åtminstone dessa 2-3 angrepp förebyggas. Viltskadecenter testar i samarbete med Hundcampus i Hällefors en metod för att göra hundar ointresserade av att följa vargspår under jakt.

Viltskadecenters bedömning

Metoden har potential att förebygga en del av de angrepp som beror på att hunden aktivt söker upp varg. Metoden kräver dock att hundföraren är intresserad av hunddressyr och beredd att lägga ned 1-2 dagar för att lära sig metoden och sedan några minuter då och då för att befästa dressyren hos sin hund. En positiv bieffekt av metoden är att hunden blir mer motiverad till att jaga det hundföraren vill att den ska jaga. Om metoden visar sig ha effekt på hundarnas benägenhet att framspåra varg bör alla jaktvårdskretsar som berörs av ett vargrevir få bidrag till att skicka en person på två dagars kurs för att lära sig metoden och sedan kunna sprida den till intresserade i respektive jaktvårdskrets.

Användning av hundpejl

Sändaren i sig påverkar inte risken för angrepp, men en sändare på hunden ökar chansen att få med hunden hem efter avslutad jakt eller få fatt i hunden om det observerats varg i såten. Därmed slipper hunden att i onödan exponeras för risken att bli angripen av varg. Ett paket med sändare och mottagare kostar från 3 000 kronor och uppåt.

Viltskadecenters bedömning

Åtgärdens effektivitet varierar naturligtvis mycket. Den har störst effekt på hundar som är dåligt inkallningstränade eller av andra anledningar (till exempel avstånd) är svåra att kalla in då jakten skall avslutas. Bidrag bör inte utgå för åtgärden.

Användning av hundgård

I Sverige är det mycket ovanligt att hundar angrips av rovdjur då de är lösa eller bundna på gården, men det har inträffat. En vanlig hundgård med nätstängsel (till exempel Gunnebo) utgör ett mycket gott skydd mot rovdjursangrepp.

Viltskadecenters bedömning

En effektiv åtgärd. Rovdjursangrepp på hundar inne på gården är dock ovanligt, varför bidrag till hundgård endast bör utgå till hundägare som haft dokumenterade angrepp av rovdjur på hund inne på gården.

Användning av pingla på hunden

I Ryssland hävdas det att halsband med pingla på hunden är ett bra sätt att minska risken för angrepp av varg. I de av USAs delstater där man har vargar och bedriver jakt med hund så rekommenderar man också att hundägaren sätter ett halsband med pingla på hunden innan den släpps och menar att man har data som antyder att metoden har viss effekt. Anledningen till att pinglan kan minska risken för angrepp förmodas vara att vargen antingen förknippar pinglan med människor, eller att den ger sig av därför att ljudet är ett helt nytt ljud för platsen och situationen. Man kan säga att pinglan kan fungerar som ett lapptyg för öronen. Lapptyg är ett snöre med påsydda tyglappar som inte skadar vargarna, men som de ändå ogärna går under eftersom det är nytt för dem. Pinglan kan fungera på samma sätt, men ger förmodligen inte vargarna samma chans att vänja sig eftersom hundar släpps oregelbundet och på olika platser. I dag använder omkring 1500 jägare i svenska vargrevir pinglor på sina hundar och hittills har ingen av dessa hundar blivit angripen av varg. För eller senare kommer en hund med pingla att bli angripen av varg, men det bekräftar bara det vi redan visste - att ingen åtgärd reducerar risken för angrepp till noll. Hur effektiv åtgärden egentligen är kommer att ta ytterligare 5-10 år att få reda på. Ett halsband med pingla kostar cirka 100 kr.

Viltskadecenters bedömning

Åtgärden kan ha effekt och är alldeles för billig och enkel för att inte prövas. Länsstyrelsen bör ha pingelhalsband att dela ut till de jägare med jakthund som vill prova åtgärden. Ju fler som använder åtgärden desto snabbare får vi reda på vilken effekt åtgärden har.

Användning av skyddsväst på hunden

Att använda en skyddsväst med stålpiggar som gör det svårt för en varg att bita över hundens rygg kan vara en åtgärd som förebygger en del angrepp. Viltskadecenter bedömer att Protectors skyddsväst med band av piggar längsmed ryggen är den enda skyddsväst på marknaden som faktiskt har potential att minska risken för en hund att bli skadad eller dödad av vargar. Banden med piggar kan enkelt tas av om man jagar i ett område utan varg, men vill skydda sin hund mot skador från till exempel vildsvin.

Viltskadecenters bedömning

För att utvärdera hur effektivt västen skyddar hunden behöver den användas under några jaktsäsonger, även om direkta observationer av eventuella vargangrepp på hundar med västen förstås kan ge en fingervisning även tidigare. Vad vi kan göra redan nu är att ta reda på hur västen påverkar hunden och om hunden hindras av västen på något sätt. Viltskadecenter har tidigare subventionerat priset på skyddsvästar till köpare som jagar med hund i vargrevir. Köparna har delgivit Viltskadecenter sina erfarenheter av västen under den första jaktsäsongen.

Läs mer: Skyddsväst med piggar

Hundrastning under uppsikt

Det är mycket ovanligt att hundar som befinner sig inom synhåll från människor angrips av rovdjur. Är hunden inom synhåll finns även möjligheten att avvärja angreppet genom att skrämma bort vargen. På kvällen eller morgonen då det är relativt lite mänsklig aktivitet runt hus och bebyggelse kan vargar röra sig i närheten av bebyggelse. Det har inträffat att hundar som släppts ut för att rasta sig själva har blivit angripna i närheten av huset.

Viltskadecenters bedömning

Rovdjursangrepp på hundar inne på gården är ovanliga. Att rasta hunden under uppsikt både hemmavid och i skogen är en mycket effektiv och genomförbar åtgärd för att minska risken för angrepp på sällskapshundar och jakthundar som rastas lösa.