|
På gång på Viltskadecenter |
|
|
▪ Projekt trana fortsätter sina studier med ny teknik (mars 2010)
▪ Pilotprojekt på vildsvin (mars 2010)
▪ Utbildningar (mars 2010)
▪ Examensarbeten (februari 2010)
▪ Vargtelefon kompletteras med ny webbsida (februari 2009)
▪ För jakthundar: skyddsväst med piggar för jakthundar (november 2008)
▪ Ny prototyp av elväst (oktober 2007)
▪ Vargangrepp på hund med pingla (oktober 2007)
Augusti 2010
Viltskadecenters hundverksamhet
|
Viltskadecenter utbildar och kvalitetssäkrar tjänstehunds-ekipage i tre olika utbildnings-program: utbildning av björnekipage, utbildning av vargekipage och utbildning av besiktningshundar.
Vi har även tre olika kurser för hundekipage: björnspårhundar
för renskötare, ”vargrena” hundar och orienteringskurs för besiktningsmän med hund.
|
|
Mer information hittar du här: Viltskadecenters hundverksamhet
Juni 2010
Utbildning av varg- och björnhundsekipage
| Viltskadecenter genomför utbildning av varg- och björnhundsekipage. Målsättningen är att ekipagen ska ha flera användningsområden, exempelvis eftersök av påskjuten eller trafikskadad björn eller varg, dokumentation av björn eller vargspår i samband med angrepp på tamdjur eller vid illegal jakt, stötning av björn som uppehåller sig i anslutning till bebyggelse, avlivning av så kallade problemindivider, samt fortbildning av andra eftersöksekipage. |
Björn vid bikupa
|
|
De län som idag har behov av björnhundsekipage är framför allt BD, AC, Y, Z, W, X och S. Övriga län har behov med oregelbundna intervall och rekommenderas att använda ekipage från ovanstående län. I dagsläget bedöms behovet vara cirka 20 ekipage i hela landet.
Behovet av varghundsekipage är störst i W, X, S, T och O län. Övriga län har behov med oregelbundna intervall och rekommenderas att använda ekipage från ovanstående län. I dagsläget bedöms fyra ekipage kunna fylla behovet av varghundsekipage i hela landet.
Varje län ska ha tillgång till både spårhund för björn och varg samt skällande hund för björn men ekipagen behöver inte finnas i länet. I varje län bör man eftersträva kontinuitet vad gäller hundförare, snarare än hundindivider, eftersom dessa har en kortare förväntad livslängd.
Polismyndigheten har behov att ha tillgängliga certifierade eftersöksekipage (jägare med föreskriven utbildning och certifierad hund) som kan hantera viltolyckor med björn och varg. Länsstyrelsen har behov att ha certifierade tjänstehundsekipage (länsstyrelsepersonal med föreskriven utbildning och certifierad hund) i rovdjursförvaltningen.
Viltskadecenter ansvarar för att organisera ekipagens utbildning utifrån de användningsområden som polis, länsstyrelse och jägarorganisationer önskar. Viltskadecenter ansvarar också för ekipagens certifiering enligt av Rikspolisstyrelse, länsstyrelse, jägarorganisationer och Viltskadecenter fastställd prövningsordning.
Juni 2010
Barmarksinventering av varg
Vid Viltskadecenter fortsätter de genetiska analyser som ingår i regeringsuppdraget att undersöka möjligheten att inventera varg på barmark. En del av projektet är att ta reda på hur väl vargspillningar som samlas in under barmarksförhållanden fungerar för genetisk analys.
Väderförhållande och utomhustemperatur fram till dess att ett spillningsprov samlas in har stor betydelse för om den genetiska analysen kommer att fungera.
Forskning har utförts på ett flertal olika arter och resultaten visar tydligt att spillning som samlats in vid kallt och torrt väder lämpar sig bättre för genetisk analys än spillning som samlas vid varm och fuktig väderlek. Förklaringen ligger till stor del i att bakteriernas nedbrytning av spillningen går långsammare i kallt väder och att det DNA som finns i spillningen då bevaras bättre.
Generellt vid DNA-analys gäller att spillning som samlats in på snö fungerar bättre än spillning som samlats in på barmark vid varmt väder. De första resultaten från barmarksinventeringen av varg stämmer också väl överens med detta faktum. Bland spillningsprover som samlas in vid snöspårning under den ordinarie varginventeringen brukar knappt 70 % fungera så pass bra att det går att göra en individbestämning. Bland de drygt 60 barmarksinsamlade prover som hittills analyserats inom barmarksprojektet har ca 40 % fungerat tillräckligt bra för en individbestämning.
Barmarksinsamlade spillningar fungerar alltså inte lika ofta, men givet resultaten i tidigare studier i ämnet är detta ungefär vad vi förväntat.
Den lägre analysframgången bland barmarksproverna förklaras troligen främst av snabbare nedbrytning av provernas DNA på grund av högre utomhustemperatur innan insamling. Ytterligare en delförklaring skulle kunna vara att det hamnar fler spillningar från andra arter (t ex räv och grävling) bland barmarksinsamlade prover. Om så är fallet vet vi dock inte eftersom det kräver en typ av analys som vi ännu inte utfört.
Läs mer: Barmarksinventering av varg
Juni 2010
Ny bok om rovdjursspårning och inventering |
| |
Lagom till kommande spårningssäsong planerar Viltskadecenter att ge ut en bok om spårning och inventering av rovdjur (lodjur, järv, varg och björn). Beräknad utgivning är månadsskiftet november/december 2010. Författare är Åke Aronson.
Boken är rikt illustrerad med foton och teckningar och vänder sig i första hand till länssyrelsernas fältpersonal som utför rovdjursinventeringar. Även en bredare allmänhet, som på ett eller annat vis har intresse av att kunna tolka spår efter rovdjur, kommer att ha stort utbyte av denna bok. |
Vargspillning
|
|
Ur innehållet:
• Grundläggande spår- och spårningskunskap
• Gångarter och spårställningar
• Artbestämning av spår från de stora rovdjuren i olika snöförhållanden
• Hur man avgör antal djur i sällskap utifrån spår
• Metoder för särskiljningar av olika förekomster
• Markeringsbeteenden
• Dokumentation av fältarbete
Juni 2010
Leva med björn – information till skogsarbetare
Viltskadecenter har i samarbete med bland annat skyddsombud, arbetsmiljöverket och skogliga entreprenörer tagit fram några enkla, men handfasta saker att tänka på vid skogsarbete i björnområden. Råden presenteras dels i ett faktablad, dels i en något förkortad form på en affisch, som kan sättas upp t.ex. i rastkojor. Både faktabladet och affischen kan beställas från Viltskadecenter eller laddas ned som pdf här på hemsidan.
Som väl är har antalet incidenter mellan skogsarbetare och björnar varit väldigt få. En konsekvens av detta är att det finns relativt lite praktisk erfarenhet av vilka åtgärder eller förhållningssätt som är verkligt effektiva. Vi tar därför gärna emot synpunkter på materialet och förslag till kompletteringar eller förändringar till nästa upplaga.
Läs mer:
Skogsarbete i björnområden
Leva med björn
Juni 2010
Märkta vildsvin och ytterligare ett examensarbete på gång
I ett samarbete med vildsvinsprojektet på Grimsö (finansierat av Cronstedts stiftelse och Naturvårdsverket) och Hörningsholms Godsförvaltning har sju vildsvinssuggor märkts med GPS-halsband på Mörkö i Sörmland. Ytterligare en sugga ska märkas under maj och juni.
Här kommer vi att studera vildsvinens rörelser i förhållande till förebyggande åtgärder som utförs i form av styrningsplatser (utfodring och viltåkrar) samt skyddsjaktsåtgärder (där kultingar eller andra gruppmedlemmar runt suggan jagas om de uppehåller sig på spannmålsfält).
Dessa studier kommer främst att utföras av en examensarbetare (Sofie Lindblom) som börjar sina studier i augusti. Hon kommer vidare att i fält inventera skador på spannmål och relatera skadornas fördelning i landskapet med olika faktorer såsom jaktansträngning, närhet till foderplats och närhet till skydd.
Juni 2010
Tranräkning vid Kvismaren
|
Vid Kvismaren, en av Sveriges viktigaste rastlokaler för tranor, genomför vi tillsammans med Länstyrelsen i Örebro och Kvismare Fågelsstation en veckovis räkning av tranor. Inventeringen syftar till att öka kunskapen om variationen av fåglarnas antal över odlingssäsongen.
Tanken är att denna inventering ska fortsätta även i framtiden men då kanske i något mer begränsad omfattning, årets inventering kommer då att ligga till grund för när under året tranorna ska räknas. |
Tranåker
|
|
Juni 2010
Kunskapsinsamling: Grågås i Sörfjärden
I samarbete med Länsstyrelsen i Sörmland, fältstationen Rördrommen och Studiefrämjandet pågår ett försök med att skapa en attraktiv gåsåker i Sörfjärden i Sörmland. Vallblandningen består av blålusern, käringtand, vitklöver, timotej, ängssvingel, kummin och cikoria.
Cikoria har i tidigare sortförsök vid Hornborgasjön och i ekologisk odling visat sig vara mycket attraktiv för gässen. Vi avser därför att särskilt studera effekten av förekomst av cikoria i vallblandning. Uppföljning av gässens nyttjande av gåsåkern pågår. Gässen inventeras veckovis från bestämda punkter i landskapet.
Vidare utförs spillningsräkning och uppskattning av biomassa i provytor på gåsåkerns två halvor (en sida med och en utan inblandning av cikoria). Projektet syftar till att öka kunskapen om hur gässen kan styras till områden där de inte orsakar skada.
Juni 2010
Pilotprojekt med ljudanläggning:
Skrämsel av vitkindade gäss på Gotland
Vid Faludden på Gotland jobbar vi just nu med ett mindre test av skrämseleffekten på vitkindade gäss med hjälp av två ljudanläggningar.
Två företag har ställt upp med en anläggning vardera, vilka saluförs för skrämsel av olika fågelarter.
Utrustningarna är framtagna för den amerikanska marknaden. För skrämsel av gäss är de programmerade med ljud som enligt studier har visats sig ha effekt på kanadagäss, bland annat deras eget alarmläte, coyoteskrik och pistolskott.
Effekten utvärderas genom att länsstyrelsens skrämselkonsulent i området spillningsinventerar provytor på de berörda fälten under perioder då anläggningen varit aktiverad respektive avstängd. Nya ljudslingor har också tagits fram med de vitkindade gässens eget alarmläte, gässens uppflogsläte, rävskrik och havsörnsskrik.
Vi hoppas kunna utvärdera effekten av även dessa ljud innan gässen drar vidare mot den ryska tundran. Studien sker i liten skala, men om vi får resultat som visar att det kan vara värt att arbeta vidare med kan det bli aktuellt med fortsatta studier av vitkindade gäss på Gotland och av grågäss på fastlandet.
Juni 2010
Utbildningar
Viltförvaltningsdelegater
Den 14-15 april och den 21-22 april genomförde Viltskadecenter två utbildningar på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund. Utbildningen var beställd för landets samtliga markägarmandat i de nya länsvisa Viltförvaltningsdelegationerna. 19 län var representerade genom 49 deltagare.
Utbildningen tog upp ekologiska och förvaltningsinriktade forsningsresultat över samtliga de svenska viltarter som delegationerna har att besluta om.
Deltagarna var trötta, men mycket nöjda efter två fullspäckade dagar på Grimsö med en mängd olika forskare som föreläste inom sina respektive områden.
Viltskadecenter har även deltagit på utbildningar för Viltförvaltningsdelegationer ute i landet (Skåne, Blekinge, Kalmar, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Jönköpings, Västra Götalands och Örebro län).
Stängslingskurs
19-20 maj genomförde vi en utbildning i stängsling mot stora rovdjur. Deltagarantalet var rekordstort (23 st), vilket till viss del beror på de förändringar som trätt i kraft vid årsskiftet. Från och med 1 jan 2010 administreras bidrag till permanenta stängsel via landsbygdsprogrammet i stället för från viltskadeanslaget. I och med denna åtgärd ökar regeringen bidragssumman till permanent stängsling.
Fler utbildningar
Viltskadecenter anordnar ett antal kurser under året. För kursdatum se vår kalender.
Maj 2010
Blogg om studie av björnpredation på renar
På bloggen http://bjornpredation.blogspot.com (extern länk) redovisar vi löpande resultat från vår studie av björnpredation på renar (läs mer om studien nedan).
April 2010
Studie av björnpredation på renar |
Viltskadecenter har fått
i uppdrag av regeringen
att studera björnpredation på renar, i samarbete
med samebyar och det Skandinaviska björnprojek-tet.
Under våren arbetar vi intensivt i Udtja sameby.
I slutet av mars försåg vi tillsammans med samebyn
1 000 dräktiga vajor med sändare. |
 |
|
Syftet med studien är i första hand att få ett mått på hur många renkalvar de olika björnindividerna dödar. Så fort björnarna lämnar sina iden i vår är målsättningen att förse 5-10 individer, som uppehåller sig på samebyns kalvningsland, med GPS-sändare.
Då en björn med en sådan sändare är mindre än 100 m från en ren med sändare, slår björnens sändare om och tar en position per minut istället för en position per timme. Detta ger oss möjlighet att i detalj följa hur björnarna har rört sig kring de kalvande renarna och hitta rester efter dödade kalvar.
Läs mer: Rovdjursskador på renar
April 2010
Genetiskt laboratorium på Grimsö
Under våren 2009 påbörjades bygget av ett genetiskt laboratorium vid Grimsö forskningsstation. Själva byggnaden färdigställdes under oktober månad och därefter har de nya lokalerna inretts och utrustats med laboratorieapparatur och övrig utrustning.
|
 |
Uppbyggnaden av laboratoriet har delvis finansierats av Sveriges Lantbruksuniversitet och delvis av Marie-Claire Cronstedts Stiftelse och Stiftelsen Olle Engkvist, Byggmästare. Viltskadecenter har varit med och finansierat delar av utrustningen.
Laboratoriet är nu i bruk och de allra första analyserna gjordes i februari 2010. Dessa gällde spillningsprover från den nationella varginventeringen.
|
|
På uppdrag av Naturvårdsverket analyserades även prover från de vargar som sköts under 2009 års licensjakt.
Ett annat projekt som pågår i laboratoriet och utförs helt i Viltskadecenters regi är att utreda möjligheten att inventera varg på barmark.
Mer om analyserna kan du läsa nedan.
|
|
Barmarksinventering av varg med DNA-analys
Viltskadecenter har ett regeringsuppdrag att utveckla metoder för barmarksinventering av varg. Just nu pågår DNA-analyserna av de spillningar som har samlats in under hösten.
Efter sommaren är alla DNA-analyser klara och vi kan jämföra på vilket sätt resultatet från en inventering som enbart baseras på insamling av DNA skiljer sig från den vanliga inventeringen, som bygger på både spårning och DNA-analyser.
Genetiska analyser av vargar fällda under licensjakten 2010
DNA-labbet på Grimsö analyserar på uppdrag av Naturvårdsverket vargprover som samlas in i samband med inventering på varg eller, som i föreliggande fall, fällda vargar. De genetiska resultaten kommer att användas tillsammans med uppgifter om var, när och hur ofta spillning från respektive individ påträffats. Målet är att utreda hur väl spillning som samlas in under barmarksförhållanden kan fungera för att avgöra antalet vargrevir och revirens status, dvs. om det gäller föryngring, familjegrupp, revirmarkerande par etc.
Uppdraget innebär en hel del genetiska analyser. 27 av de 28 vargar som sköts under licensjakten 2010 har nu analyserats genetiskt i det nya DNA-laboratoriet på Grimsö forskningsstation. Vargarna analyserades främst för att undersöka om det fanns invandrade vargar eller valpar till invandrade vargar bland de fällda vargarna. Den kända invandrade vargen i Sverige var fredad under jakten, liksom hans avkomma i de fall man känner till var de hävdar revir. Flera av valparna ur den första kullen är inte radiomärkta och man vet därför inte var de befinner sig förrän de återfinns via DNA.
Den 28:e vargen sköts tidsmässigt en period efter de övriga, varför analysen av den vargen fördröjts.
Några av de fällda vargarna var genetiskt kända sedan tidigare, t ex som revirhävdande djur. Nio av de fällda djuren var valpar födda våren 2009.
Läs mer om DNA-information från vargar
Mars 2010
Projekt trana fortsätter sina studier med ny teknik
Under sommaren 2010 planerar vi att märka tre tranor med GPS-sändare. Dessa sändare överför data via satelliter och vi kommer att kunna följa tranornas rörelser i detalj från häckplats i Sverige till övervintring i Spanien. Vi kommer bland annat kunna studera vilka åkrar de väljer, hur länge de rastar i skadedrabbade områden och hur ortstrogna de är när de återvänder år efter år. Märkningen kommer att ske i samarbete med en forskargrupp i Lund som studerar flyttmönster hos fåglar.
Mars 2010
Pilotprojekt på vildsvin
|
|
Viltskadecenter har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att driva ett pilotprojekt som syftar till att utveckla en metodik för att inventera ekonomiska förluster orsakade av vildsvin på jordbruksgrödor.
Mer information:
Vildsvinsskador på gröda
Kontaktperson för projektet är Johan Månsson: johan.månsson@ekol.slu.se
|
Foto: Anders Jarnemo
|
|
Mars 2010
Utbildningar
Besiktningshundar
Den 17-18 februari genomfördes det andra utbildningstillfället för ”besiktningshundar”. Besiktningshundar är specialtränade och certifierade hundar som ska kunna användas av besiktningsmännen som ett komplement vid svåra besiktningar. Sju hundar från lika många län deltog. Målet är att dessa hundar i framtiden ska kunna markera på olika sätt för olika rovdjursarter.
Läs mer: Besiktningshundar
Utbildning åt LRF
LRF har gett Viltskadecenter i uppdrag att genomföra en utbildning för deras markägarmandat och deras suppleanter inom de nytillsatta länsvisa viltförvaltningsdelegationerna. Syftet med utbildningen är att ge mandaten en gemensam bas av ekologisk grundfakta och förvaltningsinriktad kunskap för alla de arter som omfattas av delegationernas arbete. Utbildningen genomförs på Grimsö under april månad.
Fler utbildningar
Viltskadecenter anordnar ett antal kurser under året. För kursdatum se vår kalender.
|
Februari 2010
|
Examensarbeten
För tillfället pågår två exjobb
på Viltskadecenter:
▪ Grågässens åker- och grödoval
▪ Faktorer som påverkar sångsvanens rastperiod och födosöksplatser vid Tysslingen
|
 |
|
Grågässens åker- och grödoval
(Field- and crop use by gray lag goose)
Antalet stora betande fåglar (tranor, gäss och sångsvanar) har ökat i Europa de senaste 20 åren. Till följd av ökningen har skador på gröda liksom statliga bidrag och ersättningar ökat. Skadorna är på vissa håll så omfattande att det kan vara svårt att bedriva ett ekonomiskt hållbart jordbruk. För att förhindra och mildra konflikten mellan betande fåglar och jordbruket är förebyggande åtgärder väsentliga. Idag försöker man styra fåglarna genom skrämsel och utfodringar men ett effektivt förebyggande kräver mer kunskap om fåglarnas ekologi och utveckling av skrämselmetoder. Hur väl man lyckas med de förebyggande åtgärderna är till stor del beroende av kunskap om fåglarnas ekologi (tex. rörelsemönster, ankomstdatum till rastplatser, födoval). Till exempel behöver man ha kunskap om faktorer som påverkar fåglarnas val av födosöksplatser för att kunna skapa en plats som kan locka fåglarna bort från attraktiva fält med skadekänslig gröda.
Det här examensarbetet syftar till att studera faktorer som påverkar valet av åkrar och födosökplatser för rastande och häckande grågäss vid Hornborgasjön (Västergötland) och Kvismaren (Närke).
Faktorer som påverkar valet av åkrar
Studien bygger på fältinventeringar som utförts under åren 2006 och 2009. Vid dessa inventeringar har man genom att köra bestämda rutter inventerat vilka fält som grågässen utnyttjar för födosök i jordbrukslandskapet runt Hornborgasjön. Från dessa år har vi även erhållit data på vilka grödor som odlats på specifika åkrar i området (blockkartor från Länsstyrelsen). Vi kan därför jämföra frekvensen av besök på olika grödor med vad som finns tillgängligt i området och därmed utföra grödovalsanalyser. För att få ytterliggare detaljerad information om faktorer som styr gässens val av födosöksplatser kommer en fältinventering att utföras i Kvismaren för att samla in data på hur faktorer såsom avstånd till sjö, avstånd till skogskant, avstånd till väg och skrämsel påverkar gässens födosöksplatser.
Student: Martin Wallgärd
Handledare: Johan Månsson
Faktorer som påverkar sångsvanens rastperiod och födosöksplatser vid Tysslingen
(Factors affecting time spent at staging sites and selection of feeding sites by whooper swan)
Antalet fredade och stora betande fåglar (tranor, gäss och sångsvanar) har ökat i Europa de senaste 20 åren. Till följd av ökningen har skador på gröda liksom statliga bidrag och ersättningar ökat. Idag försöker man styra fåglarna genom skrämsel och utfodringar men ett effektivt förebyggande kräver mer kunskap om fåglarnas ekologi, beteende och utveckling av skrämselmetoder. Hur väl man lyckas med de förebyggande åtgärderna är till stor del beroende av kunskap om fåglarnas ekologi (tex. rörelsemönster, ankomstdatum till rastplatser, födoval).
Det här examensarbetet syftar till att studera 1) faktorer som påverkar ankomstdatum, uppbrottsdag (när majoriteten av fåglarna flyttar vidare) och period för rastning samt 2) faktorer som påverkar valet av åkrar för rastande sångsvanar vid sjön Tysslingen i Närke.
1. Faktorer som påverkar ankomstdatum, uppbrottsdag och period för rastning
Här kommer data från artportalen att användas där rapporter från Tysslingen finns från år 2000 och framåt. Dessa rapporter kommer att användas för att relatera ankomstdatum, uppbrottsdag och längden på rastperiod mot klimat och väderfaktorer som temperatur, is och snötäcke i landet. Vidare kommer resultaten diskuteras ur ett klimatförändringsperspektiv.
2. Faktorer som påverkar valet av åkrar
Delstudien bygger på en fältinventering där man inventerar vilka fält som sångsvanarna utnyttjar för födosök genom att inventera en förutbestämd rutt i jordbrukslandskapet runt sjön Tysslingen. Studieområdet innefattar det sammanhängande jordbrukslandskapet i en radie av 7-8 km bred zon km runt sjön. Fältperioden kommer att starta då man minst räknat in 500 svanar (2001-2009 har det sträckt sig mellan datumen 26:e februari-24:e april). Den definitiva fältperioden kommer därför att bestämmas av fåglarnas ankomst. Fältperioden planeras till sex veckor. Fågelinventeringen kommer att ske tidiga morgnar och förmiddagar. Vi kommer sedan att jämföra åkrar som frekvent besöks av sångsvan med slumpmässigt valda åkrar för att se vad som skiljer ut slumpmässigt valda mot av svanarna valda åkrar. Faktorer såsom gröda, skrämselåtgärder, avstånd till sjö, avstånd till matningsplats, avstånd till skogskant och avstånd till väg mm kommer att jämföras. Eventuellt kommer vi även hinna med en grödovalsstudie med bakgrundsinformation på samtliga åkrar i studieområdet. Det bygger på att vi hinner få in data på gröda på samtliga åkrar inom studieområdet från länsstyrelsen i Örebro inom examensarbetets tidsram.
Student: Louise Hämäläinen
Handledare: Johan Månsson
Februari 2009
Vargtelefon kompletteras med ny webbsida
De så kallade vargtelefonerna har nu kompletterats med en webbsida på Internet med information om i vilken ruta (10 x 10 km i rikets nät) vargarna har positionerats.
Webbsidan finns på följande adress: http://webmap.slu.se/website/vargwebb/
Denna tjänst gäller för närvarande för reviren Ockelbo, Fulufjället, Kloten, Aamäck, Uttersberg. Vargtelefonen kommer dock att fortsätta parallellt med rapporteringen på internet i de revir som den tidigare under säsongen har fungerat i (Aamäck, Ulriksberg och Kloten).
Rapporteringen gäller endast vargar som bär radiosändare. Telefonsvararen/websidan ger besked inom vilken kvadratmilruta vargarna senast positionerades. Datum och tid för sista position anges utan fördröjning i aktuell ruta. Om fler än en varg bär radiosändare i ett revir och dessa befinner sig i olika delar av reviret kommer flera rutor markeras på kartan med datum för sista position.
Den nya tekniken med sk GPS-sändare innebär ökade möjligheter att få bra positionering av vargarna men har även sina begränsningar. Tekniken förutsätter GSM täckning eftersom vargens position tas med GPS och skickas till internet via SMS. Det innebär att vargarna emellanåt är utanför GSM täckning och rapportering därför inte kan ske. Rapporteringen kan därför bli lite ojämn.
Vargar kan röra sig mycket snabbt över stora ytor. De kan ibland förflytta sig mer än 3 mil under några timmar. Det finns alltså ingen garanti för att en varg som befinner sig i ena änden av reviret inte kan befinna sig i den motsatta delen av reviret nästa dag eller t o m samma dag som den senaste pejlingen utfördes. Det kan också finnas andra vargar utan sändare i reviren. Förhoppningen är ändå att denna tjänst skall kunna minska risken för att hundar dödas av varg.
Om det uppdagas att denna tjänst har missbrukats för att komma i kontakt med de sändarförsedda vargarna kommer tjänsten att stängas med omedelbar verkan.
/Viltskadecenter, Skandulv och Svenska Jägareförbundet
November 2008
För jakthundar: skyddsväst med piggar
Vargangrepp på hundar är idag ett kännbart och mycket svårlöst problem, för de som bedriver jakt med löshund i områden där det finns fast förekomst av varg. Att använda en skyddsväst med stålpiggar som gör det svårt för en varg att bita över hundens rygg kan vara en åtgärd som förebygger en del angrepp. Viltskadecenter bedömer att Protectors skyddsväst med band av piggar längsmed ryggen är den enda skyddsväst på marknaden som faktiskt har potential att minska risken för en hund att bli skadad eller dödad av vargar. Banden med piggar kan enkelt tas av om man jagar i ett område utan varg, men vill skydda sin hund mot skador från t ex vildsvin.
För att utvärdera hur effektivt västen skyddar hunden behöver den användas under några jaktsäsonger, även om direkta observationer av eventuella vargangrepp på hundar med västen förstås kan ge en fingervisning även tidigare. Vad vi kan göra redan nu är att ta reda på hur västen påverkar hunden och om hunden hindras av västen på något sätt. Skyddsvästens ordinarie pris är ca 2 995 kr. Viltskadecenter subventionerar priset på 100 skyddsvästar till köpare som jagar med hund i vargrevir, så att kostnaden istället blir 1 000 kr per väst. Om man köper en väst till reducerat pris åtar man sig att delge Viltskadecenter sina erfarenheter av västen under den första jaktsäsongen genom att fylla i den blankett som följer med västen. Vår förhoppning är att västarna används under tillräckligt många jaktdagar under innevarande jaktsäsong för att avgöra om västen är användbar och om den eventuellt behöver ändras på något sätt.
Obs! Erbjudandet om subventionerade västar gäller inte längre.
100 västar har subventionerats.
Företaget Protector som tillverkar västen. Beställning kan göras via webbplatsen www.hundskydd.se. Protector har även ett halsskydd som också kommer att förses med någon form av piggar för att skydda hundens nacke och hals mot skador från varg. Detta är dock inte färdigutvecklat idag, men kommer förhoppningsvis att börja testas under nästa jaktsäsong.
Oktober 2007
Ny prototyp av elväst
Sedan det blev känt att en finsk uppfinnare utvecklat en elväst som ska skydda hundar från vargangrepp så har många jägare anmält sitt intresse att testa eller köpa en sådan väst.
I våras hade Viltskadecenter besök av uppfinnaren av västen och vi beslutade att han skulle tillverka ett antal västar som Viltskadecenter, i samarbete med erfarna jakthundsförare, kunde prova under vår och sommar. Utifrån de testerna skulle vi sedan komma med förslag till hur västen kunde förbättras.
Vi fick dock inte någon väst till Sverige under vare sig våren eller sommaren. Viltskadecenter har nu emellertid fått låna en prototyp av den omtalade finska elvästen. Som alltid när det gäller nya produkter så kan det göras en hel del förbättringar. Framförallt vad gäller västens passform på hunden är det klart nödvändigt med justeringar. Vi bedömer dock fortfarande att elvästen som idé är intressant och att den iframtiden kan komma att vara en av flera åtgärder för att minska risken för att hundar dödas eller skadas av vargar. Viltskadecenter kommer nu att göra vad vi kan för att skynda på utvecklingen av nästa version av elvästen för att så fort som möjligt få fram en version som är bra nog att provas av intresserade hundägare.
Mer information:
Länk till inslag i SVT Tvärsnytt om elvästen, 15 oktober 2007
Oktober 2007
Vargangrepp på hund med pingla
Vid niotiden på lördagsförmiddagen (lördag 6/10 2007) skadades en Hamiltonstövare i Edsleskogsreviret. Enligt länsstyrelsens besiktningsman Göte Johansson var det med största sannolikhet varg som skadat hunden. Hamiltontiken hade fått kraftiga bett i vänster bakben. Hunden var utrustad med pejl och pingelhalsband. Det är därmed den första hund som angripits då den burit ett halsband med pingla. Angreppet inträffade i det område av Edsleskogsreviret där vargarna har observerats mest frekvent under sommaren och sannolikt har sin rendes-vous plats, dvs den plats där valparna och de vuxna vargarna återsamlas
Att de så kallade vargpinglorna inte ger ett hundraprocentigt skydd mot vargangrepp är redan känt sedan tidigare. I dagsläget använder ca 3 000 jägare med jakthund i vargområden pinglor. Det stora antalet hundar med pingla gör att det finns en möjlighet att utvärdera åtgärden. Viltskadecenter kommer efter denna jaktsäsong att påbörja en utvärdering för att se om och i såfall hur mycket pinglorna minskar risken för vargangrepp på hundar.
Mer information:
Viltskador på hundar
Åtgärder mot viltskador på hundar
|
|
|
