Nej. Idag analyseras främst spillning som länsstyrelsens kvalitetssäkrare samlar in under sitt inventeringsarbete. Men hittar du många spillningar i ett område kan du ringa till länsstyrelsens kvalitetssäkrare (spårpersonal) och tala om detta.

Observationer av vargspillning kan dock vara mer eller mindre viktiga beroende på var spillningen hittas.
I områden där man känner till att det finns ett vargrevir är observationer av spillning inte lika viktigt att rapportera, som i områden där det kan vara fråga om ny förekomst av varg.

Var kan jag få tag på en pingla till min hund? Vad kostar den? Fungerar den?

Pinglan kan beställas från Länsstyrelsen eller Viltskadecenter och är gratis.
Mer information om pingla som förebyggande åtgärd mot vargangrepp på hund hittar du här: Användning av pingla på hunden.

Vi bedömer att pinglor kan skydda hundar mot angrepp av varg i vissa lägen när hundarna jagar inom vargreviren. Det är en enkel och billig metod.

Hur många vargar finns det?

Alla inventeringsrapporter hittar du här

Varför fungerar inte vargwebben?

Vargwebben fungerar så länge som något av vargreviren nyss har uppdaterats. Om en enskild kvadratmilruta inte är uppdaterad kan det bero på att vargen var utanför GSM-täckning just när sändaren försökte skicka SMS. Då dröjer det ett tag innan sändaren försöker igen. Ibland händer det även att sändarens batteri tar slut.

Björn

Jag har läst att man genom att prata, sjunga eller på andra sätt göra sig hörd, kan minska risken att stöta ihop med en björn. Jag funderar därför på om man skulle kunna minska antalet björnangrepp på hund genom att sätta en bandspelare på/i hundhalsbandet som spelar upp människoröster. På det sättet kanske björnen undviker hunden i större mån, vilket i sin tur leder till färre angrepp?

Det är alldeles rätt som du skriver, att man kan genom att göra sig hörd kan minska risken att stöta ihop med en björn. Björnar försöker alltid undvika kontakt med människor.

När det gäller konflikter mellan hundar och björnar är det ytterst ovanligt att björnar attackerar hundar som inte först jagar eller förföljer björnen.

Jag känner inte till några fall där sällskapshundar eller till exempel en harhund har skadats av björn. De hundar som har råkat illa ut har nästan alltid varit hundar som jagar både älg och björn, men som inte har varit riktigt tränade för björnmöten och som kanske inte har insett sin begränsning.

Gås, trana och sångsvan

Vad är den bästa skrämselmetoden för att bli av med tranor och gäss?

Att göra förändringar i landskapet är det viktiga. Variera skrämselutrustning och flytta om utrustningen ofta, gärna var tredje dag. Även enklare skrämselmaterial som vimplar, säckar, utställning av fordon på fältet har visat effekt. Masonitgubbar och kamouflagenät i kombination med jakt har också god effekt på gäss. Det är egentligen uppfinningsrikedomen som sätter gränsen.

Varför ska man ha gås/tranåkrar?

För att undvika skador på grödor som är attraktiva för fåglarna måste man styra fåglarna från fälten. Detta kan man göra genom en kombination av skrämselåtgärder och avsättning av områden där fåglarna får beta ostört. Om fåglarna inte har någonstans att ta vägen riskerar man att med enbart skrämsel flytta runt problemet i landskapet. Genom att skador på bl.a. potatis och morötter snabbt uppgår till höga belopp kan det vara kostnadseffektivt att odla eller sprida ut alternativt foder åt fåglarna. Kombinationen av skrämsel och fågelbetesåkrar kan styra fåglarna bort från växande gröda och på så vis minska skadetrycket, skadeersättningsnivåer och kostnaderna för den enskilda brukaren.

Lockar man till sig fler fåglar med tran-/gåsåkrar?

Den risken kan finnas och i dagsläget vet vi ganska lite om detta. Men i dagens effektiviserade jordbrukslandskap finns så mycket föda att födan i nuläget troligtvis inte är begränsande. Då handlar frågan snarare mer om var fåglarna ska tillåtas födosöka och äta, på producerande fält eller på platser vi avsätter för dem? För att undvika att locka till sig fåglar på en lokal nivå kan det vara lämpligt med samverkan över stora ytor så att avsatta områden finns utspridda i ett nätverk över hela landskapet.

Varför håller man inte nere gåspopulationerna genom jakt?

Flera av gåsartena är fredade för att populationerna historiskt sett har varit hotade. För vissa har skyddet nu minskat. Exempelvis grågås har haft en stor populationstillväxt de senaste 30 åren och där har jakttiden utökats. Intresset för gåsjakt tycks dock vara relativt låg både i Sverige och i övriga Europa. Flera forskare ställer sig också frågande om det i nuläget är praktiskt möjligt att reglera grågåspopulationen genom jakt. Populationens storlek i kombination med gässens långa livslängd (upp mot 20 år) och snabba reproduktionstakt (stora kullar) gör att stora insatser förmodligen kommer att krävas för att lyckas begränsa genom jakt.

Varför kan man inte jaga trana?

Tranan är en fredad art enligt EU:s fågeldirektiv. I Sverige är den inte hotad men den håller på att återkolonisera områden där den funnits tidigare, bland anant i England, och den har därför hög skyddsstatus i hela EU. Rättsliga grunder för skyddsjakt finns, men det är mycket kontroversiellt att bevilja det. Tranan är en av de mest populära fåglarna hos allmänheten, den är vårens budbärare och har ett högt symbolvärde. Tidigare skyddsjaktsbeslut har väckt stark opinion hos allmänheten.

Hur länge kommer antalet tranor att öka?

Tranpopulationen har genomgått en kraftig ökning de senaste 20 åren, men de nationella inventeringar som gjorts årligen sedan 2005 visar inte längre en ökning. Antalet tranor som räknats in har dessa år varit omkring 40 000. Det är dock en relativt trubbig inventeringsmetod och fler år med räkningar krävs för att säkert se hur populationen utvecklas. En bidragande orsak till att folk fortfarande upplever att antalet tranor ökar kan bero på att tranans beteende har förändrats. Tranan som förr var en skygg myr och ”vildmarksfågel” har börjat utnyttja jordbruksområden allt mer för både födosök och häckning. Detta leder till att fler människor kan se dem och upplever ökande problem. Man har även sett tendenser i olika delar av landet till att det inte längre finns lediga häckningsrevir (antalet nya revir har stagnerat). De tranor som ännu inte är könsmogna (under 5 år) och tranor som saknar partner eller inte finner lediga häckningsrevir samlas i sommarflockar företrädesvis i jordbruksområden. Om lediga revir är en begränsande faktor kan man misstänka att dessa flockar troligtvis kommer att bli större under kommande år.

Boskapsvaktande hundar

Fungerar boskapsvaktande hundar bra som skydd mot rovdjur?

Ja, boskapshundar är ju främst tänkt att användas tillsammans med tamdjur på fritt bete (utan staket på fäbodar) men hundarna kan även vara ett bra komplement för stora besättningar med hägnade tamdjur men där stängslen inte ger ett fullgott skydd. Det kan vara på marker som av någon anledning inte kan kompletteras med bra stängsel. Det är väldigt viktigt att hunden kommer från bra boskapsvaktande linjer. Det ökar förutsättningen för att det ska fungera bra. Tänk alltid på att lära hunden från början att den inte ska vakta mot folk utan enbart mot rovdjur av olika slag. Då ökar förutsättningen för att du får en ovärderlig kompanjon som alltid sköter ”jouren” åt dig.

Mer information finns här: www.boskapsvaktandehundar.se

Du kan också vända dig till personer som har haft boskapshundar i sina besättningar under flera år.

Övriga frågor

Vad gör jag om jag ser ett rovdjur eller spår av rovdjur?

Kontakta rovdjursansvarig på länsstyrelsen om du har sett något av de fem rovdjuren eller spår av dem. Det är särskilt viktigt om du har sett honor med ungar.

Ange vilken art det rör sig om, antal djur, var du gjort observationen samt vilken dag och tid du gjorde den. Observera att det är viktigt att rapporteringen sker så snabbt som möjligt så att eventuella tveksamheter kan redas ut innan väder och vind förstört spåren. Om spåren eller spårtecknen behöver undersökas vidare kan länsstyrelsen skicka ut spårningspersonal.

På www.rovobs.se kan du också rapportera dina rovdjursobservationer och se var rovdjur finns i ditt län.

Vart vänder jag mig om jag hittar ett skadat vilt djur?

Kontakta organisationen Katastrofhjälp - Fåglar och vilt (KFV). Rehabiliterare knutna till KFV har tillstånd av länsstyrelse och Naturvårdsverket att ta hand om skadade fåglar och vilt för rehabilitering. Tillståndet gäller harar, ekorrar, igelkottar samt fåglar av arter som lever vilt inom Sveriges territorium. Rehabilitering av vilt ligger utanför Viltskadecenters verksamhetsområde.